Säkerställa en framgångsrik studie om optimering av nätverk i leveranskedjan

Vi har tidigare skrivit om några av anledningarna och incitamenten till varför ett företag skulle vilja genomföra en optimeringsstudie av sitt supply chain-nätverk. Nu vill vi diskutera några av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till när man genomför en optimeringsstudie av supply chain-nätverket för att säkerställa både realistiska och användbara resultat.

Verktyg för modellering

En optimeringsstudie av ett supply chain-nätverk kan inte slutföras utan att använda ett mjukvaruverktyg för modellering av supply chain. Modelleringsverktygen kan hantera alla nödvändiga data och backend-beräkningar så att användaren kan fokusera på att ha rätt indata och tolka utdata. Det finns många olika verktyg där ute som kommer att få jobbet gjort och vart och ett har olika för- och nackdelar. Några av de viktigaste idag är Supply Chain Guru, Blue Yonder och AIMMS, samt vårt interna egenutvecklade verktyg, ASSIGN.

Data

Vi talade om den mängd dataanalyser som kommer att göras under en optimeringsstudie av ett supply chain-nätverk, men data kommer också att vara den viktigaste input som driver utvecklingen av modellen och strategin. Med detta sagt är det viktigt att lägga en stor del av tiden på att fokusera på data. Att samla in rätt data och se till att de är av tillförlitlig kvalitet kommer att avgöra hur komplex och detaljerad studien kan bli. De viktigaste uppgifterna att titta på är transport-/leveransdata, data om försäljningsorderhistorik och lagerdata. Att få med alla kostnadselement i leveranskedjan (i synnerhet lagerkostnader) är också viktigt för att fastställa baslinjekostnaderna. Eftersom de data som används kommer att vara mycket detaljerade är validering av data mot finansiella rapporter ett annat mycket viktigt steg för att säkerställa att de data som driver projektet är korrekta och att projektets resultat därför är realistiska.

Affärsregler och begränsningar

Även om data är den viktigaste faktorn i en optimeringsstudie av ett supply chain-nätverk får man inte glömma bort affärsreglerna och begränsningarna. Det är dessa som begränsar modellen och säkerställer att resultaten optimeras för att stödja verksamhetens mål. Affärsregler och begränsningar avser parametrar som minimi- eller maximilager och tid för orderuppfyllelse (t.ex. kunder får varor inom 4 dagar) och bör diskuteras i början av projektet och uppdateras vid behov. Med rätt mjukvaruverktyg kan dessa läggas in direkt i modellen.

Faktorer för prognostisering och planering

När man granskar resultaten av studien för optimering av supply chain-nätverket är det viktigt att de inte bara fungerar för verksamheten som den ser ut idag, utan också stöder verksamheten under de kommande 5 åren och därefter. Därför är det viktigt att ta hänsyn till efterfrågeprognosen (hur detaljerad eller generisk den än är) och eventuella planeringsfaktorer. Planeringsfaktorer är sådant som inte syns i data, men som bör beaktas, och kan vara allt från att en anläggning öppnas/stängs till tariffhöjningar eller att ett distributionscenter måste ligga inom ett visst avstånd från en specifik plats. Att säkerställa att prognosen förstås korrekt och att alla planeringsfaktorer fastställs tidigt i projektet kommer att vara avgörande för genomförbarheten av resultaten i slutet av projektet.

Vilka är fördelarna med att genomföra en studie av nätverket för försörjningskedjan?

Det spelar ingen roll om ett företag är business-to-consumer (B2C), business-to-business (B2B) eller direct-to-consumer (DTC), om företaget distribuerar varor kommer supply chain att spela en viktig roll. Med detta sagt är det viktigt för företag att vara aktiva när de granskar sitt nätverk i leveranskedjan för att säkerställa att det är optimalt utformat för att stödja verksamheten. Vi ser att kostnaderna för leveranskedjan vanligtvis utgör mer än 6-10 % av försäljningen, vilket kan bli mycket pengar för stora företag. På samma sätt är det lika viktigt för mindre företag att prioritera sin strategi för leveranskedjan, eftersom de snabbt och konsekvent kan växa ur eller förändra sina nuvarande nätverk för leveranskedjan.

Ett av de bästa sätten att se över den nuvarande strategin för leveranskedjan och avgöra hur den kan förbättras är att göra en studie av nätverket i leveranskedjan (även kallat design av nätverket i leveranskedjan eller optimering av nätverket i leveranskedjan), som består av att ladda in data i en programvara för modellering av leveranskedjan för att testa olika scenarier mot den nuvarande leveranskedjan (baslinje). Det finns många fördelar med att göra en studie av nätverket i leveranskedjan, och vissa är mer uppenbara än andra.

Analys av uppgifter

Varje studie av nätverk i försörjningskedjan inleds med mängder av data. Dessa data kommer att användas på mer än ett sätt under hela studien. Förutom att vara det som driver modellen finns det massor av analyser som görs i början för att förstå verksamheten och se vilken typ av lager- och distributionsstrategier som är vettiga. Vi upplever att våra kunder oftast inte har tid eller resurser att genomföra detaljerade analyser på en konsekvent basis, så vanligtvis lär man sig mycket innan nätverksmodelleringen ens börjar. Detta kan visa på områden som företaget bör fokusera på utanför studien av supply chain-nätverket och leda till utveckling av olika supply chain-strategier som man inte hade tänkt på tidigare.

Baslinjen

Att skapa en digital kopia av de aktuella kostnaderna för supply chain-nätverket, den så kallade baslinjen, är en annan viktig del av studien av supply chain-nätverket. Här visas de aktuella noderna eller platserna i leveranskedjan och alla kostnader som är relaterade till leveranskedjan. Denna information ger en bra indikation på var de högsta kostnaderna finns och är utgångspunkten för att jämföra alternativen. Utöver kostnaderna kommer baslinjen också att ge en bild av de aktuella servicenivåer som uppnås, en visuell representation av fartygsmönster och en titt på volymer kontra kapacitet för att se vilka områden i försörjningskedjan som kan vara ansträngda.

Gravitationscentrum

Tyngdpunktsanalysen använder efterfrågedata för att fastställa den optimala platsen eller platserna för ett visst antal DC-butiker. Det kan vara ett snabbt och enkelt sätt att besvara frågor om placering och antal platser och kommer att hjälpa till att fatta beslut när man bestämmer vilka scenarier som ska köras senare i studien.

Jämförelse av scenarier

Möjligheten att jämföra olika scenarier utan att göra några fysiska förändringar är förmodligen det viktigaste resultatet när man gör en studie av ett supply chain-nätverk. När baslinjen har skapats kan olika distributionsstrategier och nodplaceringar modelleras för att se hur de påverkar kostnader, servicenivåer, leveransmönster och volymer i förhållande till baslinjen. De flesta scenarier som testas bör baseras på den dataanalys som gjorts, men det finns en hel del frihet. Om du någonsin har undrat vad som skulle hända om du flyttade din verksamhet tvärs över landet eller köpte in produkter från ett land istället för ett annat, kan en nätverksstudie berätta hur det skulle se ut.

De slutliga leveranserna

Studier av nätverk i försörjningskedjan genererar många resultat. Resultaten/svaren kommer att baseras på vad som är viktigt för verksamheten. Vissa företag kanske prioriterar 2-dagarsfrakt medan andra vill minimera kostnaderna och förbättra resultatet. Oavsett huvudsyftet ger studien av supply chain-nätverket insikt i en rad olika aspekter, t.ex. sourcing, distribution och lagerstrategi, inklusive antalet distributionscentraler, distributionscentralernas placering, leveransmönster och vad som ska lagras var. Denna information kan hjälpa till att fatta viktiga strategiska beslut för leveranskedjan och verksamheten som helhet.

Cirkulära leveranskedjor - ett steg mot hållbarhet

Med utgångspunkt i förra veckan ska vi nu fördjupa oss i hållbarhetsarbetet med cirkulära (även kallat slutna) leveranskedjor. Världen håller på att gå ifrån den "vagga till grav"-baserade leveranskedjan där en produkt tillverkas, distribueras, används och kastas bort. Cirkulära leveranskedjor kan beskrivas som en kombination av standardlogistik och omvänd logistik för att skapa en cirkulär logistisk livscykel. Produkter i det omvända logistikflödet kan omfördelas, repareras för fortsatt användning, återtillverkas vid defekter eller återvinnas i delar och material som har valts ut noggrant för detta ändamål. Det här diagrammet visar hur en cirkulär leveranskedja kan se ut:

Att helt sluta kretsloppet är ett oerhört ambitiöst mål - noll avfall är ingen enkel uppgift. Viktiga motiv för cirkulär försörjningskedjeekonomi inkluderar följande:

1. Återvunna produkter minskar avfallet, minimerar direkta kostnader och ger sekundärt värde. Avfallsminskningen är tydlig - färre produkter hamnar på soptippen när det finns incitament att returnera dem. Direkta kostnader kan undvikas genom att återanvända produkten som insatsvara i produktionen. Slutligen uppnås sekundärt värde genom försäljning av återvunna produkter på sekundära marknader.

2. Förbättrad varumärkesimage och kundlojalitet. Cirkulära leveranskedjor, och hållbarhet i allmänhet, är mainstream - ett utåt sett hållbart företag får positiv publicitet. Returer, reparationer och renoveringar möjliggör en konsekvent garantipraxis som skapar kundlojalitet och framtida försäljning.

3. Produktförbättring genom mer data. När fler produkter återvänder till producenterna kan hela produktens livscykel kartläggas och defekter, användning och feedback kan användas för att förbättra produktdesignen.

fallstudie: IKEA Möbler

Under de senaste 10 åren har tålamodet som konsument blivit allt tunnare. "Snabba" trender är inne - vare sig det gäller 2-dagars frakt, snabbt mode eller till och med snabba möbler. På samma sätt som Zara och H&M förvandlade klädindustrin till en tävling om vem som kunde anpassa sig snabbast och erbjuda billiga trendiga stilar, har möbelindustrin skiftat mot produkter med en livscykel på 1-2 år. De är av låg kvalitet, lätta att montera och kan lämnas kvar när man flyttar. IKEA låg i framkant av denna trend och har gjort betydande investeringar för att förändra sitt narrativ och leda hållbarhetsinitiativ inom möbelindustrin.

IKEA har utforskat en mängd olika strategier för att nå sitt mål att vara 100% cirkulära och endast använda förnybara och återvunna material. Deras lösningar sträcker sig från leasing av produkter till sekundärmarknader till användning av cirkulära material som kan återtillverkas till nya produkter. Även om företaget är medvetet om sina brister - och realistiskt sett befinner sig mycket långt från sitt mål - är detta stora steg för en branschledare och ett Fortune 100-företag att ta. Läs mer om detta här.

5 Trender i leveranskedjan för 2021

Det gångna året har inneburit många nya utmaningar för alla, vilket har fått konsumenter och företag att anpassa sig. Vi förväntar oss att vissa av förändringarna i leveranskedjan kommer att vara tillfälliga, men att många av dem kommer att ha en bestående inverkan på leveranskedjebranschen framöver. Nedan diskuterar vi några av de trender som vi förväntar oss att se under 2021.

Uppfyllande och logistik som ett konkurrensverktyg

Varje år fortsätter vi att se hur konsumentbeteendet förändras, och inget år har förändringen skett så snabbt som under 2020. Människor vill få kvalitetsvaror till ett rimligt pris och snabbt. Oorganiserade leveranskedjor kommer att bli alltmer exponerade eftersom företagen måste välja mellan dåliga servicenivåer eller ohållbara kostnader för att möta kundernas efterfrågan. Det mest uppenbara exemplet på denna trend är Amazons försök att uppnå leverans nästa dag eller samma dag. Som nämnts ovan fortsätter konsumenternas förväntningar på service att öka. Det innebär att företag som har system på plats för att göra bra prognoser, lagerhålla optimala lagernivåer och leverera effektivt har en betydande fördel jämfört med dem som inte har det.

Fokus på e-handel, servicenivåer och utveckling av omnikanaler

Övergången från fysisk detaljhandel till e-handel har ökat varje år, och covid-19 har bara påskyndat den utvecklingen ännu mer. Det är ingen överraskning att konsumenternas extrema övergång till e-handel under 2020 kommer att få en bestående effekt på hur människor gör affärer framöver. Förutom övergången till e-handel blir även servicenivåerna allt viktigare, eftersom konsumenterna kommer att välja det snabbaste och mest tillförlitliga alternativet. För att hålla jämna steg med dessa förändringar kommer företagen att behöva fortsätta att fokusera på att utveckla sin omnikanalstrategi. Det innebär att man använder stödsystem för att skapa ett sammankopplat nätverk av butiker, lager och 3PL-leverantörer, vilket ger flexibilitet att hantera både stora grossistinköp och små e-handelsbeställningar. Företagen kan sedan utnyttja denna sammankoppling inom nätverket för att optimera leveransstrategin på ordernivå.

Överföra e-handel till en 3PL

En annan branschtrend som vi förväntar oss att se är en betydande förskjutning av e-handelsdistributionen mot tredjepartslogistikföretag (3PL). I jämförelse med fysiska butiker innebär e-handelsbranschen en komplexitet som är svår att hantera för mindre företag. 3PL erbjuder ett alternativ som gör att företagen kan komma igång mycket snabbare än om de skulle öppna ett eget lager och undvika betydande fasta kostnader, ha tillgång till ett redan etablerat nätverk och få specialiserade processer baserade på deras behov.

Att sätta upphandling i fokus

COVID-19-komplikationer och global handelsfriktion med Kina i kombination med konsumenternas ökande förväntningar på bättre service har signalerat till supply chain-världen att det nu kan vara dags att fokusera på upphandling. Genom att flytta leverantörer närmare hemorten (near-shoring) och prioritera ledtider och flexibilitet i upphandlingsprocessen kan företag förbättra sina leveranstider och den övergripande leveranskedjan. Att utveckla en regional leveranskedja ger bättre förutsättningar för ömsesidigt gynnsamma relationer och förbättrar både tiden och närheten till marknaden. Detta förtroende för relationshantering och produkt kan utmana den tidigare strategin med inköp från lågkostnadsländer.

Fraktnormalisering - en ny baslinje

COVID-19 har orsakat överväldigande volymökningar som har lett till att kapaciteten har testats och att kostnader och avslagsfrekvenser har skjutit i höjden. Eftersom fraktbolagen tjänar på dessa högre priser kan det förväntas att de kommer att återinvestera i kapitalutgifter, såsom fler lastbilar, ökad kapacitet för att möta marknadens efterfrågan och normalisering från de ekonomiska förändringarna under 2020.

 Vi önskar alla ett säkert och hälsosamt 2021.

Blockkedjan inom logistik: Hur det började och hur det kommer att gå

Blockkedjan har sitt ursprung i publiceringen av en vitbok skriven under namnet Satoshi Nakamoto som förklarade grunden till det vi idag känner som Bitcoin. Bitcoin erbjöd en väg till bekymmersfria digitala transaktioner tack vare transparens och decentralisering av data. Detta säkerställde att informationen inte kunde ändras och ledde till en boom för kryptovalutor. Kärnprinciperna för blockkedjan och framgången med Bitcoin startade en våg av nyfikenhet på andra möjliga tillämpningar, och därmed började utvecklingen av tekniken.

En av dessa tillämpningar var försörjningskedjan. Blockkedjan dök upp och verkade vara lösningen på allas problem. Under 2019 pilottestade Rotterdams hamn och Busans hamn blockkedjan i sin sjöfartslogistik och fann framgång i automatisering och minskade driftskostnader.

Vad är Blockchain? Så här förklaras det av Blocklab:

• En "digital huvudbok" eller ett kalkylblad som dupliceras och lagras i ett distribuerat nätverk på flera platser och som kan uppdateras omedelbart var som helst.

• Data är decentraliserade eftersom de finns på flera ställen samtidigt. Det blir därmed ett säkert nätverk eftersom data inte kan ändras utan godkännande från alla medlemmar och gör det svårt att hacka.

• Informationen övervakas ständigt, vilket gör det svårt att ändra data och säkerställer att informationen sprids men inte kopieras.

• Överenskommelser blir ömsesidiga och dokumenterade, vilket ökar säkerheten och spårbarheten eftersom transaktionerna loggas i huvudböckerna, vilket minskar oron för att parterna ska hålla sin del av överenskommelsen.

• Detta leder till lägre kostnader, förbättrad effektivitet, ökad transparens och ökat förtroende.

Blockchain gör det möjligt för användare att registrera och lagra data enklare och på ett decentraliserat sätt som möjliggör transparens från alla parter, korrekta data i realtid och förbättrad spårbarhet från produktion till leverans. För närvarande hanterar de flesta företag sina data individuellt i oberoende mjukvarustödsystem. Informationen delas inte mellan plattformarna, vilket kan leda till förvirring och missförstånd när informationen inte stämmer överens. Föreställ dig nu möjligheten att spåra dina varors prestanda från början till slut och lita på de data som visas. Blockkedjan tillhandahåller exakt den lösningen. Deltagarna i nätverket kommer att tillhandahålla information som skulle vara svår att ändra. Transparensen gör att vem som helst kan granska vilken punkt som helst i leveranskedjan och minska antalet fel. Varorna kommer som förväntat och som ett resultat ökar förtroendet mellan parterna och minskar driftskostnaderna.

Så varför används inte Blockchain mer?

 En studie som publicerades 2020 i Journal of International Trade and Commerce undersökte blockkedjeanvändningen med fokus på Busans hamn och Incheons hamn. Trots alla möjliga tillämpningar av blockkedjan tyder resultaten på att den kan vara svårare att sälja än vad folk tror.

1. Logistiker har svårt att få en klar uppfattning om fördelarna och framgångsrik användning av blockkedjor.

2. Konsulter och akademiker oroar sig för den tekniska mognaden hos blockkedjan.

3. Branschens konkurrensfördelar påverkas i hög grad av ekonomiska faktorer som rör finansiella och tidsrelaterade aspekter.

Blockkedjan kräver en enorm förändring av infrastrukturen för att kunna implementeras

Blockkedjan fungerar bäst med fler deltagare eftersom det finns mer information. Utan deltagare blir blockkedjans användningsfall inte längre tillämpligt. Därför måste ett anständigt stort antal enheter komma överens om att implementera blockkedjan, vilket är svårare än det låter. Blockchain kräver en enorm förändring av infrastrukturen. Istället för att lagra information på sin egen prenumerationsplattform kommer informationen istället att vara allmänt tillgänglig för alla i nätverket, vilket kan vara skrämmande. Dessutom är tekniken ny, och företag är tveksamma till att förändra hela sin struktur. Pilotprogrammet från Rotterdams och Busans hamnar har visat att blockkedjetekniken lever upp till förväntningarna, men det är bara ett exempel på de konkreta fördelarna med ett införande. Några få hamnar har startat pilottester sedan dess, men tills vi ser fler enheter som är villiga att integrera denna teknik kommer det att ta lång tid innan vi ser några större förändringar i hanteringen av leveranskedjan.

Blockkedjan är logistikens framtid

I takt med att leveranskedjorna blir alltmer komplexa för att möta konsumenternas behov är fördelarna med blockkedjor alldeles för stora för att inte betraktas som en lösning. Det innebär inte bara att man kan lösa besvärliga problem inom logistiken, utan även att transparens blir en allt viktigare faktor för konsumenterna. Etiska inköp och detaljerad paketspårning är bara några av de faktorer som konsumenterna börjar ta hänsyn till. Blockkedjan möjliggör tillförlitlig produktvisibilitet från början till slut, vilket kommer att bli allt viktigare för både företag och konsumenter.

Supply Chain Network Optimization - Hur man gör det på rätt sätt

Det är hög tid att omforma er strategi för leveranskedjan, bland annat av följande skäl:

• Logistik och fulfillment är de nya skyltfönstren och försäljningsverktygen

• Den explosionsartade ökningen av direkt-till-konsument-affärer tvingar alla företag att ha en omnikanalstrategi.

• Inköpssituationen förändras snabbt med mer "near-sourcing" och riskminimering.

• Hållbarhetsmedvetenhet blir alltmer oundvikligt - och transporter är en viktig del.

Den traditionella metoden leder ofta till en oändlig mängd data och, i bästa fall, ett matematiskt svar som minimerar de teoretiska logistikkostnaderna men inte bidrar till att skapa en implementerbar strategi för leveranskedjan.

Men man gör inte en nätverksoptimering för att återuppleva de linjära programmeringskurserna från college och visa sin matematiska begåvning. Vissa av oss kanske gör det. För resten av er finns här några viktiga lärdomar från många nätverksoptimeringsprojekt:

1. Undvik att spendera tid och pengar på att mata monstret med data

Ingen har perfekta data. En lämplig strategi för att rensa och bevara data kommer att vara en nyckel till projektets framgång.

Det viktiga är att veta vilka data som verkligen är viktiga och hur man sammanställer de ofullständiga uppgifterna till en användbar dataset. De mest kritiska uppgifterna för resultatet är transportuppgifterna och det är ofta de uppgifter som är svårast att få tag på. Om du inte har tillgång till dessa data internt så har transportörerna det. De är inte alltid så pigga på att dela med sig, men de är fortfarande den bästa källan. Orderdata är vanligtvis lättillgängliga och kan användas för att återskapa sändningar, även om dim/vikt kan komplicera saker och ting. Detta är ett område där databerikning från företag som specialiserat sig på detta kan fungera, och även artikelprofilering för att minska komplexiteten till där den spelar roll.

De mest avancerade modellerna kräver mycket mer data, men effekten av andra data är mindre kritisk och kan i många fall hanteras med riktmärken för att få en utgångspunkt och känslighetsanalys där du kör om modellen med den kritiska datapunkten varierad tills du hittar den brytpunkt där rekommendationen ändras. Det är mycket lättare att fatta ett beslut när man ser var det verkligen gäller och har tydliga valmöjligheter.

2. Modellen kommer inte att ge dig en strategi. Den berättar bara vilket alternativ som är det matematiskt bästa.

Innan du kör modellen: använd de data som har samlats in för att profilera din leveranskedja. På så sätt kan ni utvärdera relevanta lösningar.         

• Kundprofiler och krav: Att leverera till de stora detaljhandlarna kräver en annan lösning än att leverera direkt till konsument. Två separata nätverk?

• Lagerprofil: Vissa produkter kan ha efterfrågemönster som är mycket ojämna geografiskt eller som är kritiska ur ett utbudsperspektiv. Långsamma förändringar vs bästsäljare. Exempel på fakta som kan avgöra vilka alternativa nätverksstrukturer som är lämpliga att optimera, t.ex. central DC, regionala DC, satelliter, forward stocking locations etc.

• Orderprofil, leveransprofil, produktprofil är andra exempel på fakta som är viktiga att analysera före modellering.

3. Känslighetsanalys

Istället för att försöka skapa det perfekta datasetet. Använd modellen för att ta reda på med vilket värde på kritiska men osäkra data som rekommendationen ändras. Detta sparar mycket tid och gör besluten relevanta.

4. Använd rätt mjukvaruverktyg för din utmaning

De mest avancerade optimeringsverktygen är dyra och kräver mycket arbete för att konfigureras. Du har spenderat mycket tid och pengar innan du är redo att köra modellen. Det är absolut värt investeringen om din leveranskedja är mycket komplex och du har för avsikt att använda modellen ofta när den väl är konfigurerad. Dessa programvaruverktyg är sofistikerade och fantastiska med alla sina möjliga tillägg.

De flesta företag har en mer okomplicerad leveranskedja eller kan optimera nätverket i Nordamerika, Europa, Asien etc. separat och sedan sätta ihop dem. Om så är fallet kommer de mest komplexa verktygen att komplicera saker och ting utan att ge något mervärde. Lägg den tid och de pengar du sparar på ett lämpligt optimeringsverktyg på att fokusera på strategiutveckling istället.